<3
Det kanske är solen som gör det men jag mår så jävla bra just nu även fast jag är sjukt bakis, orkar itne ens sitta i den underbara solen :( Men ärligt talat så är det mina vänner som får mig att skina, dom lyfter upp mig så att jag känner att jag hör hemma någonstans, det är sjukt hur mycket jag inte visar för dem, jag skulle kunna ge dem hela världen om jag kunde! Kärlek på er, ni vet vilka ni är!
Valborg, jag lääängtar, jag ska på förmodligen årets bästa fest (2 dygn ju!) och festa gärnet, vi får se hur det går men det kommer vara kul! ;) Jag orkar inte skriva mycket, väntar på min lasange som älsklingen köpte hem.. Snart klar, mums...
ha det bäst!
soffpotatis
jag vill bli mer "aktiv" eller vad man ska säga.. men det verkar inte min kära vilja.. tv tv tv tv.. usch.. jag får dumma tankar ibland men försöker att putta bort dom, men man kan itne låta bli att tänka på hur det vore om man inte hade träffats.. tyvärr så hade jag nog varit den jag var för 2 år sen, glad, pigg, och alltid med på allt..
Han fick mig att lära känna mig själv och det var dåligt, men det skulle hänt såsmåningom så det är väl lika bra att göra det när man är 18.. Jag har tappat min sociala förmåga helt och jag vet inte hur jag ska återuppta den.. hoppas jag klarar av det här själv.. men jag tvivlar, även fast det är det enda jag inte får göra just nu..
fan, varför blev det såhär
self pity
.
Min potetial är inte - och kommer inte bli på ett tag - uppfylld. Att volontärarbeta kostar, så inte ens den viljan kommer fram. Jag skulle kunna vidga mitt liv åt att ta hand om skadade och utrotningshotade djur, men jag lärde känna mig själv försent, och dessutom kostar 6 veckor av gratisarbete 40 000. Vem har 40 000 att lägga ut, bara sådär?
Min dröm är att ta hand om djur eller människor, inte verktyg. Att ta hand om folk som verkligen behöver min hjälp är något jag vill och kommer göra i en stor del av mitt liv, om det betyder att jag skänker hälften av min lön till organisationer eller om jag går runt på vintern och delar ut varna kläder till behövande spelar ingen roll men jag behöver det där, hjälpandet. Jag behöver känna mig behövd och det känner jag inte nu.
Jag drar ständigt ner mig själv i detta stora svarta tomrum, men jag har min kärlek brevid mig och jag tar det förgivet. Dags att ta ett steg tillbaka och se helheten, sluta tycka synd om mig själv. Lättare sagt än gjort, även fast jag föraktar självömkan.
We are all hypocrites
Orättvist
Det är sjukt hur en person kan känna mig så bra som han gör, han står ut med att bo med mig, jag som har PMS till förnamn.. Jag är sjuk i huvudet, med mina ångest och panik attacker, och sättet jag kan anklaga honom på är hemskt. Jag dricker vin mitt på dagen och stannar hemma från skolan för en spliff, jag vet inte vad som har hänt, jag som alltid har skött skolan har fått en varning från CSN. Jag tyckte först att det var hans fel, att jag har blivit så lat men det är det inte.. Jag har märkt att min pappas gener kommit ikapp mig, såhär snabbt..
Jag kommer aldrig kunna bli som förut. Den självsäkra tjejen som alla var vän med, som pratade med allt och alla och festade varje helg utan att ens tänka på hur folk såg på mig. Jag gråter när jag tänker på hur mycket jag har förändrats, men det finns inget jag kan göra, solstrålen jag var förut har bleknat.
Uppmuntrande att jag vet att jag kommer få leva med det här hela livet, tur att jag har nån som vet alla mina hemlisar som jag skämts för, som jag har förträngt under hela min berg- och dalbana till uppväxt..
Jag önskar att jag kunde vara normal, men ändå inte. Det är ju trots allt det som är "charmen" med mig tydligen, men jag tänker alltid på vad folk tycker om mig jag försöker göra alla nöjda men det går inte, det är omöjligt. Jag förstår inte hur folk kan må så bra hela tiden? Med all den energi folk runomkring mig har hade jag kunnat varit den lyckligaste på jorden men jag verkar inte kunna absorbera den dyrbara energin som jag behöver så mycket.
Min hjärna analyserar allt, och likt en onykter Charlie Sheen känns det som om jag glider iväg mer och mer från mitt välmående och sakta sakta lutar mig mot min psykiska ohälsa. Jag hatar att tycka synd om mig själv, det är verkligen en av de värsta sakerna jag vet..
Ostabil som ett korthus på stranden fortsätter jag att kämpa för att falla in i mina gamla mönster..
Jag är bakåtvänd människa
the hangover
Wiieeerd dream
Jag är i skolan, har en bensträckare på 10min.. Så jag tänkte skriva ner ännu en konstig dröm, det här va ingen mardröm men skum varen :P
Igår kollade jag o min kille på harold&kumar1 (agaain) och det är en karaktär som jag veeerkligen hatar i den filmen det är tjockisen bland "the extreeeeemeees" som terroriserar dem och massa butiksägare.. Det som stör mig är när de går in i den indiska butiken och han tar ett kliv fram och låter som en dinoraurie(?) WTF, på riktigt det måste va blaand det töntigaste jag har sett någon göra, 4real asså.. blir irriterad så fort jag tänker på det.. :P
IALLAFALL jag är så bra på att komma till sak... den här snubben va ju den "elaka" snubben i min dröm, fast 10 år yngre vilket nästan irriterar mig ännu mer!.. JAJA här är drömmen:
Jag och min kille går ute i skogen, vi hittar en bänk som ligger utanför nån slags underjorden stuga, det är nästan bara taket som syns så är det några trappsteg ner till dörren, utanför på fasaden finns det hyllor/skåp som är lite halv ruttna, där bestämmer vi oss för att gönna 2 joints och 2 färdig rullade filter som är assnygga btw.. :P
Senare när vi sitter på bänken i solen och tar en cigg kommer det ett gäng tonåringar, i 15-årsåldern med den här tjockisen i framkanten. De öppnar skåpen och hittar våra grejer så vi går fram och förklarar att de är våra, tjejerna i gänget förstår och ger oss dem, tjockisen ser sur ut.
Vi ville verkligen gå in så vi säger att vi har gömt saker där inne också.. Hela gänget går ner till ett run med haaalt golv och sätter sig ner, tjockisen står upp osnackar och min kille går in för att fråga nått och halkar till men ramlar inte och ger ifrån sig ett "woow" tjockisen härmar honom och tar tag i honom och försöker få honom att ramla, men jag som står i dörrkarmen, alltså inte på det hala golvet, tar tar i honom och gör så att tjockisen ramlar istället, han slår huvudet fram och tillbaka på 3 olika saker, typ nån krok, toaletten sen ett element och tillsist ner på golvet, han börjar blöda rätt rejält..
Min kille blir lite chockad men jag säger att han får skylla sig själv så går vi upp igen för att kolla på lite flummiga grejer..
Sen kommer 2 killar upp och tackar mig&min kille "Tack! Han tror verkligen att han är våran boss, han förtjänade det"
Sen vaknade jag, eller började drömma nåt annat för jag kommer inte ihåg mer :P
Raaandom elleeer? hahah... aja nu är jag 15min sen till lektionen :P hehehehh
Peace! <3
random
Jag vet inte vad jag ska skriva om idag.. sitter iaf och fixar en wake&bake (:
Mitt liv är som bäst nu.. skolan går bra, jobbet går bra, jag har uunderbara vänner och väärldens bästa pojkvän som jag älskar (: min familj gillar honom och han gillar dem, jag gillar hans och hoppas de gillar mig..
BTW FOLKS! jag har nyss fått tandställning, mina tänder har redan börjat flytta på sig, efter en vecka liksom.. inte speciellt sexigt men jag har iallafall redan vant mig, jag har haft 2 skavsår tack vare den där skiten :P längsbak på höger sida (har bara på överkäken) är det skiiitvasst, så det sliter upp lite då&då men för tillfället känns det lugnt..
jaja,
Random citat jag gillar från låtar (:
"ninety pound skinny bitches that ain’t even girl to me"
"it's almost like i knew this man from another life, like back then maybe i was his housband maybe he was my wife"
"I fight, for the ones who can't fight, and if I lose, at least I tried"
"My mama said a lady ain't what she wears but, what she knows"
"mi na go mingle with no coke head, mi na go outta with white snow,mi nah go inna white house memba puppa seh so puppa no black puppa no white"
Orkar inte skriva mer.. men det finns tusentals bra citat i låtar :)
Till min älskliiing
käärleek
Drugs.. (?)
om ni har något att vända emot eller rätta till av det jag har skrivit så skriv en kommentar!
Nu ska jag berätta lite om vad staten döljer för er mina vänner
Cannabis är, som ändå rätt många vet, mycket mindre skadligt för dig än vad alkohol är..
Om en marijuana-rökare och en alkholist skulle jämföras skulle det se ut ungefär såhär.
Vi säger att rökaren röker 5 spliffs per dag, och alkholisten dricker 5-10 starköl per dag, vi låtsas att de har gjort detta i 35 år..
Jag talar utifrån egna personliga relationer och inte vetenskapliga uträkningar&sånt förresten... ALLT ÄR INDIVIDUELLT, I GRADER ELLER ÖVERHUVUDTAGET
Negativt:
Alkholisten, lär ha grova leverproblem, matsmältningsproblem, familjeproblem, aggressioner/ångest, äcklig hy, naglar, och hår, hjärnan lär ha tagit rejäl skada också..
Rökaren, lär ha långsam hjärna(mkt/lite), dåliga lungor(vilket inte framstår om man väljer att bruka cannabis på annat sätt), sliten hy&naglar, slitet hår, trötta ögon, långsam uppfattning av saker, taskigt närminne, lathet uppstår, ingen tidsuppfattning
Positivt:
Alkholisten, har det lätt att få tag i sitt gift, eftersom det är lagligt, de har det kanske lättare att få hjälp (vet ej säkert), den har det säkert roligt ute på krogen...
Rökaren, är lugn och hamnar i ett mycket djupare tänke, som får en att tänka på olika sätt och har därmed lätt för att konversera länge och förstå&acceptera olika människors åsikter&tankar.. Man är oftast för seg för att bråka/göra diverse brott.. Humorn ökar och allt är roligt i stort sätt, lätt för att somna, eventuell psykos.
OBS! Cannabis kan bota måånga sjukdomar, och användes, & används fortfarande på vissa ställen som medicin..
Jag tar bara ett exempel på rehab behandlingar i brist på fakta
På ett rehab kan alkholisten få andra substanser istället för alkohol, vilket lätt kan leda till ett beroende av någonting annat, t.ex Xanor, när läkarna anser att alkholisterna är friska, skriver de inte ut några mer substanser, vilket kan leda till ett missbruk utanför alkoholen... Utan alkoholsug, men med ett sug för andra receptbelagda läkemedel är det lätt att alkholisten letar efter liknande preparat på gatorna, som kan sluta hemskt...
På ett rehab för cannabismissbrukare kan personen välja ett slags program, på tex 2 år, då kan får göra massa saker för att distraheras från rökat, man tar pissprov var 2-3 vecka, sen får man permission då&då... det tycker jag verkar vara en bra metod..
folk pratar om psykoser och sånt när de pratar om cannabis, och visst är det sant att man kan få en psykos för livet om man röker på. Men detta beror helt på personens psyke själv, och om man känner sig själv borde det vara lätt att avgöra om man är kapabel till cannbisbruk. Cannabis själv kan vara väldigt segt, det kan ta upp till flera år innan man känner någon dålig bieffekt av det..
Nu orkar jag inte skriva mer!!
SLUTSATS
Inget missbruk är bra, så ta vafan du tar i rätt mängder med rätt mellanrum så minskar risken för att bli beroende och psykiska- & fysiska skador.
Enligt mig borde cannabis&Alkohol åtminstonde behandlar likadant, legalisera cannabis, sätt åldersgräns på skiten men låt folk ha ett alternativ från alkohol!! Jag tror seriöst att missbruk av vissa drogen kan minska om man legaliserar..
Som ni säkert har märkt är jag för cannabis och mot alkohol, men jag är öppen för åsikter och argumenterar gärna med folk som har vettiga saker att säga..
Nu ska jag duscha kärlek&respekt<3
Nightmaare
Den är ganska lång, och detaljerad för jag kommer ihåg den rätt väl..
Jag kommer inte riktigt ihåg hur det började.. Men jag blev kidnappad iallafall, av 5-10 killar i 20-25 års åldern.. Jag fick sitta i ett rum, med bundna händer och fötter, jag kommer inte ihåg om jag hade ögonbindel, det pendlade mellan att jag såg det från mina egna ögon, och att jag såg på det som någon slags åskådare..
Det tar lång tid innan jag blir lämnad ensam, en eller flera står utanför dörren och vaktar mig för jag kommer ihåg hur sdom pratade, men det var ty spanska eller nåt.. Så jag tar mig loss, jag har alltid varit rätt duktig på sånt, och öppnar fönstret och ska precis sätta fötterna på gräset utanför, när en av killarna kikar in, och när han ser mig skriker han på de andra.. Jag lyckas ta mig ut innan de tar tag i mig, sen kubbar jag så snabbt jag kan, med 3 killar springandes efter mig, när jag kommer ut till den lite mer befölkade civilisationen så saktar killarna in..
Jag befinner mig någonstans i hägersten men det ser ut som i centrala stockholm, jag har fortfarande killarna efter mig, så jag springer ner i tunnelbanan och springer in i en vagn, när dörrarna stängs ser jag killarna springa ner för trappan, de ser mig och pekar och skriker, jag fick en känsla av att de inte kommer sluta leta efter mig, och jag hade rätt.
Jag går av någonstans i stan, det ser ut som en blandning av gamla stan, slussen och centralstation.. Helt plötsligt får jag syn på mig pojkvän, jag springer till honom och han har undrat vart jag har varit för jag har varit borta ett tag utan att höra av mig, så jag berättar allt.. Han blir chockad och vi beslutar oss för att ta in på ett hotell.. På vägen kommer jag ihåg hur jag ser huset där jag har varit fast i, och massa killar (btw de va typ gängmedlemmar) står utanför och snackar, eftersom min pojkvän är lång så försöker jag gå i samma takt som honom och förhindra att de får syn på mig. jag lyckas och jag och min kille tar in på ett hotell, typ scandic, så sitter vi där ett tag, och sen får han reda på att några av hans kompisar bor på samma hotell fast i rum nr 9.. Så han ska gå dit och hälsa typ, jag sitter och väntar i vårt rum.. Efter en timme börjar jag undra vart fan han tog vägen, och helt plötsligt bankar det på dörren.. Jag kollar ut genom kikhålet, och där står 3-4 av kidnapparna.. Jag får panik och klättrar ut genom fönstret, springer in i hotellet igen och letar efter rum nr 9, men jag hittar bara rum som har hundratal, jag bestämmr mig för att åka någonstans och gömma mig, på ett säker ställe, jag går ut på gatan, brevid vägen.. Sen kommer jag inte riktigt ihåg, men jag tror att kidnapparna får tag i mig..
Sen vaknar jag, med vääärldens panik, och jag känner hur rädd jag är, och magen vrider sig och jag svettas så mycket att det känns som om jag har gått och lagt mig nyduschad.. Jag kan inte somna om för jag är rädd för att drömma samma sak..
Den kanske inte låter så jävla läskigt men jag kommer ihåg paniken som om det vore på riktigt, men jag somnar om efter nån timme, utan att drömma samma sak igen..
Det är första gången jag drömmer om min pojkvän som han är sig själv hela tiden, alla andra gånger har han skiftat ansikte
Trött på plugg
Jag har prov imorgon, usch! Jag är så trött på att plugga, speciellt när man pluggar komplicerade ämnen.. inte natur eller fysik eller matte eller nåt sånt.. nej jag pluggar inom bygg-branchen men ej målare eller snickare eller nåt sånt..
iiiiallafall, jag verkar inte kunna få in de här sakerna i mitt huvud, jag menar jag har aldrig fått IG på ett prov men jag har bara fått VG en gång och MVG en gång.. Vilket är ganska ovanligt när det gäller mig inte för att jag är en plugghäst men jag brukar ha väldigt lätt för att lära mig saker, men med de här sakerna tar det tydligen lite längre tid.
Idag fick vi Svenska B böckerna, tjocka som fan och den handlade nästan bara om gammal litteratur, i svenska älskar jag att skriva noveller och sånt.. Men seriöst, jag vet att det här är vanligt, men jag vill verkligen inte lära mig om shakespare, dante, strindberg osv. Jag menar, kommer jag verkligen behöva det?
Nu ska jag till min pojkvän, som är bäääst (: jag antar att vi kommer kolla på film som vanligt men det gör inget för jag mår bra av bara hans närhet.. Låt mig beskriva hans personlighet lite kort:
Han är väldigt laid-back, flummare, han älskar nästan all musik mest hip-hop rock & reggae, han är(eller har varit) en riktig såkallad "bad boy" men enligt honom har han lugnat ner sig totalt efter att han träffade mig och jag hoppas verkligen att det är positivt..
Förut var han en sån som bara knullade runt, och jag är hans första flickvän på 7-8 år eller nåt.. Men om jag är hans första kärlek sen dess vet jag dock inte. Men det som är skönt med honom är att vi kan prata om nästan allt, t.ex han blir aldrig grinig om jag tar upp ett gammalt ex, och vi kan prata om olika sex-historier från förr utan att han blir stött eller något liknande. Det kanske inte är världens bästa exempel, men jag har aldrig kunnat prata med en kille så som jag kan prata med honom iallfall, och det är sjukt skönt.
Men alla har dåliga sidor, han har en (som är märkbar). Han är väääldigt homofobisk vilket jag har försökt att ändra men det går inte så bra, eftersom han är så jävla envis&trångsynt.. Vilket är synd, för honom, livet skulle ju bara va roligare om man går ihop med alla människor ^^
Jag älskar honom, men det har jag inte sagt än.. heheh. Han vet att jag har skaffat blogg men han vet inte vad den heter ^^
orkar inte skriva mer och jag måste gå nu.. :P hejdååå
So.. Hi folks!
Så, jag tänkte prova med att ha en blogg.. Jag har haft det förut men då var det inte speciellt seriöst.. Inte för att det lär bli det nu heller, men men..
Kalla mig Trashface, att lägga ut namn på min blogg händer(förhoppningsvis) inte..
Jag tänkte berätta om vem jag är som person, och vad mitt syfte med denna blogg är..
Okaaay, vart ska man börja..
Jag är en tjej som är lite mer pojkig än flickig, ända sen jag var liten har det varit så.. Anledningen är väl att jag aldrig riktigt har varit speciellt intresserad av att vara still och göra saker som att rita, leka me barbies, leka prinsessa osv. Jag brottades och slogs med killarna, lekte väldigt aktiva lekar..
Jag hatar att planera saker, jag är impulsiv, har kort stubin& jävligt kort minne, humörsvägningar, säger vad jag tycker och tänker, svär mycket osv, men jag är ändå omtänksam, kärleksfull [till de som förtjänar det] och försöker att ta hand om mina nära&kära så gott jag kan..
Den här bloggen är mest till för mig själv, för jag har tänkt efter lite.. Jag behöver ett ställe där jag samlar mina tankar, och skriver ner mina förundringar om.. allt helt enkelt, livet, döden och allt däremellan. Det är också därför jag har valt att vara "anonym" de som känner mig kommer nog dock förstå vem det är om de läser...
Sen om de som läser kommenterar eller inte bryr jag mig inte om men det vore ju faktiskt nice med lite svar, följdfrågor och åsikter, men om någon är omogen eller så, så raderar jag inläggen direkt, för jag tycker inte sånt är okej.
Det är min blogg och om du inte tycker om den så skit i att läs den!!